Vaknar av att vinden river i tältet. Sjörapporten bekräftar att det är dags att packa och dra innan den redan friska vinden tilltar. NO 10m/s ökande till kuling 14-16m/s. Jag förstår att det kommer att blåsa och att det kommer att blåsa hårt när Lars gör en blå säkerhetslina till min paddel. Sen tar han även på sig bogserlinan och försäkrar sig om att jag har koll på och behärskar det låga stödet innan avfärd. Vi betar av ö efter ö, skär efter skär genom att "läa" (vila i lä bakom nästkommande ö). Tillslut når vi Stora Bockholmen där det är dags för lunch. Plötsligt hörs röster. "Haj!" Det är en man och kvinna. "Vi är ute och inspekterar våra marker...." Jag är beredd på skäll. De skulle rakt inte skälla, de var mycket nyfikna och pratglada. Mannen hade för ett par veckor sedan som han sa: "Vurpat" med sin VKV Lisa och blivit så chockerad av att hamna i vattnet att han simmat i land och gått hem!?! De förhörde sig även om vi sett några ormar. Gubben berättade då om en granne som jagar som varit på en annan ö i närheten. "Där var det så mycket huggorm att de var tvungna att bära hundarna!" Innan vi for fick vi tips om Koholmen. "Mycket fin tältplats - fullt nästan varje kväll". När vi strök efter en klippvägg stack det plötsligt ut en hallonbuske ur en skreva. Lars tog sig på ett smidigt sätt upp och rensade busken. Om man ska sätta en smak på sommar, är inte det hallon? Regn hotade och vi satte ett tidigt läger. Senare höll regnet upp och vi tände oss en lägereld. Jag hade med mjölblandning för pinnbröd. Vilken hit! Vid 03:00 väcks vi av ett nedrans tut. Det är en skock med gäss som roar sig i viken. Som tur var drog de vidare. Jag somnade omedelbart igen medans Lars liggunderlag tömde sig på luft. På morgonen hittade vi ett prydligt hål som fick ses över.
söndag 25 juli 2010
Bogseringslina och huggorm...
Vaknar av att vinden river i tältet. Sjörapporten bekräftar att det är dags att packa och dra innan den redan friska vinden tilltar. NO 10m/s ökande till kuling 14-16m/s. Jag förstår att det kommer att blåsa och att det kommer att blåsa hårt när Lars gör en blå säkerhetslina till min paddel. Sen tar han även på sig bogserlinan och försäkrar sig om att jag har koll på och behärskar det låga stödet innan avfärd. Vi betar av ö efter ö, skär efter skär genom att "läa" (vila i lä bakom nästkommande ö). Tillslut når vi Stora Bockholmen där det är dags för lunch. Plötsligt hörs röster. "Haj!" Det är en man och kvinna. "Vi är ute och inspekterar våra marker...." Jag är beredd på skäll. De skulle rakt inte skälla, de var mycket nyfikna och pratglada. Mannen hade för ett par veckor sedan som han sa: "Vurpat" med sin VKV Lisa och blivit så chockerad av att hamna i vattnet att han simmat i land och gått hem!?! De förhörde sig även om vi sett några ormar. Gubben berättade då om en granne som jagar som varit på en annan ö i närheten. "Där var det så mycket huggorm att de var tvungna att bära hundarna!" Innan vi for fick vi tips om Koholmen. "Mycket fin tältplats - fullt nästan varje kväll". När vi strök efter en klippvägg stack det plötsligt ut en hallonbuske ur en skreva. Lars tog sig på ett smidigt sätt upp och rensade busken. Om man ska sätta en smak på sommar, är inte det hallon? Regn hotade och vi satte ett tidigt läger. Senare höll regnet upp och vi tände oss en lägereld. Jag hade med mjölblandning för pinnbröd. Vilken hit! Vid 03:00 väcks vi av ett nedrans tut. Det är en skock med gäss som roar sig i viken. Som tur var drog de vidare. Jag somnade omedelbart igen medans Lars liggunderlag tömde sig på luft. På morgonen hittade vi ett prydligt hål som fick ses över.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar