05.55. Nu behöver jag nästan inte sätta klockan. Vaknar självmant till första sjörapporten. Sen drar jag mig i värmen i sovsäcken till landvädret kl 06:55. Det ser mörkt ut. Ihållande regn, åska och blåst (kuling 18m/s). Inget morgonbad lockar. Ruggig råkall luft gör oss sälskap till frukost. Vinden dånar på andra sidan ön. Den lilla ön söder om Idö har skyddat oss bra under natten. Vi paddlar längs Idöstrand och upp via kanalen på Södra Finnös västra sida. Regnet vräker. Inte ens Djungelvrål piggar upp. Den sk regnjackan som jag har verkar mer vara FÖR regn och inte MOT. Det droppar in vatten i sittbrunnen. Kapellet läcker som ett såll. Mer Djungelvrål. Sjörapport 13:55. Regn, regn och regn - ökande vind. Det svider till i själen, vi bestämmer att gå i land en dag tidigare. Vi är nära startpunkten Tyrislöt och det vore bara korkat att ligga i tält i kuling och brakregn. Sista kilometrarna paddlar vi unter tystnad. Jag funderar över om klumpen i magen är vemod? Veckan har varit fantastisk och det kommer inte bli en lätt uppgift att toppa det som varit. Men flaggan i topp. Det är roligare att ha de fina dagarna i minne än ett kallt blåsigt slut. Värmen sprider sig vid tanken att jag jag en dag tidigare kommer hem till mitt älskade hjärta. Äntligen! Medan Lars lastar kajakerna på taket på bilen går jag till lanthandeln med lilla tanten i som är otroligt lik Ulla Skog. Jag anonserar att vi åker från parkeringen en dag tidigare. Hon tycker att det var klokt och stryker oss ur boken där hon skrivit med sirlig skrivstil namn, telefon, datum och avresa. Hon pekar ner på en grupp med Danskar som lastar sina tvåmannskajaker. De borde nog också stanna i land, säger hon med eftertryck. Efter en burk kall ravioli rullar bilen mot Stockholm. Själen känns utvilad, sval och energifylld. Det spöregnar hela vägen till Stockholm. Att gå i land en dag tidigare var helt rätt....
söndag 25 juli 2010
Usel väderlek och Djungelvrål
05.55. Nu behöver jag nästan inte sätta klockan. Vaknar självmant till första sjörapporten. Sen drar jag mig i värmen i sovsäcken till landvädret kl 06:55. Det ser mörkt ut. Ihållande regn, åska och blåst (kuling 18m/s). Inget morgonbad lockar. Ruggig råkall luft gör oss sälskap till frukost. Vinden dånar på andra sidan ön. Den lilla ön söder om Idö har skyddat oss bra under natten. Vi paddlar längs Idöstrand och upp via kanalen på Södra Finnös västra sida. Regnet vräker. Inte ens Djungelvrål piggar upp. Den sk regnjackan som jag har verkar mer vara FÖR regn och inte MOT. Det droppar in vatten i sittbrunnen. Kapellet läcker som ett såll. Mer Djungelvrål. Sjörapport 13:55. Regn, regn och regn - ökande vind. Det svider till i själen, vi bestämmer att gå i land en dag tidigare. Vi är nära startpunkten Tyrislöt och det vore bara korkat att ligga i tält i kuling och brakregn. Sista kilometrarna paddlar vi unter tystnad. Jag funderar över om klumpen i magen är vemod? Veckan har varit fantastisk och det kommer inte bli en lätt uppgift att toppa det som varit. Men flaggan i topp. Det är roligare att ha de fina dagarna i minne än ett kallt blåsigt slut. Värmen sprider sig vid tanken att jag jag en dag tidigare kommer hem till mitt älskade hjärta. Äntligen! Medan Lars lastar kajakerna på taket på bilen går jag till lanthandeln med lilla tanten i som är otroligt lik Ulla Skog. Jag anonserar att vi åker från parkeringen en dag tidigare. Hon tycker att det var klokt och stryker oss ur boken där hon skrivit med sirlig skrivstil namn, telefon, datum och avresa. Hon pekar ner på en grupp med Danskar som lastar sina tvåmannskajaker. De borde nog också stanna i land, säger hon med eftertryck. Efter en burk kall ravioli rullar bilen mot Stockholm. Själen känns utvilad, sval och energifylld. Det spöregnar hela vägen till Stockholm. Att gå i land en dag tidigare var helt rätt....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar